Två världskrig och neutralitet

Under första världskriget (1914–1918) stod Sverige utanför striderna. Landet förklarade sig neutralt, alltså att det inte deltog i kriget på någon sida.

Neutraliteten innebar dock inte att Sverige påverkades av kriget. Trots att landet stod utanför kriget drabbades Sverige av brist på mat och andra viktiga varor. Kriget orsakade alltså brist, vilket i sin tur skapade oro.

Bristen ledde till oro och demonstrationer bland befolkningen. Folket led av brist på mat, vilket skapade starka reaktioner i samhället.

Andra världskriget (1939–1945) var ännu värre. Detta krig förändrade världen för alltid och ledde till Förintelsen.

Sverige förblev neutralt även under andra världskriget, och landet höll sig utanför striderna även denna gång.

När kriget var över konstaterades att Förintelsen hade kostat miljontals judar livet. Nazisterna mördade cirka sex miljoner judar under Förintelsen i hela Europa.

Sverige gjorde flera insatser mot slutet av kriget för att rädda människor. En av de mest kända är att ta emot cirka 7 000 danska judar.

Den svenska diplomaten Raoul Wallenberg gav judar skyddspass – papper som visade att de var under svenskt skydd och inte kunde skickas till koncentrationsläger.

I slutet av kriget räddade Röda Korset tusentals judar från tyska koncentrationsläger i vita bussar.

Historien från denna tid har också mörka sidor. I Sverige fanns en utbredd rasbiologisk forskning som drabbade minoriteter som samer, tornedalingar, judar och romer.

Människor som inte ansågs passa in i samhället placerades på sjukhus eller andra vårdinrättningar, ibland för resten av livet. Särskilt personer med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar drabbades.

Även om Sverige förblev neutralt och räddade liv under kriget, visar detta att landet hade allvarliga brister i hur det behandlade utsatta grupper. Detta är en viktig del av historien att komma ihåg.