Folkhemmet och den svenska modellen

Efter folkrörelserna och demokratins genombrott växte en ny samhällsidé fram i Sverige: folkhemmet. Idén formulerades år 1928 av Per Albin Hansson, som då var partiledare för Socialdemokraterna. Partiet har du redan mött i kapitlet om val och partier, där Socialdemokraternas rötter i den socialistiska arbetarrörelsen beskrevs.

Namnet avslöjar tanken. Ett hem är en plats där man känner sig trygg och där man hör till. Folkhemmet är hemmet för hela folket: ett samhälle som ska fungera som ett hem för alla som bor i landet, inte bara för vissa.

Minnesregeln är enkel: Per Albin Hansson målade upp folkhemmets bild år 1928.

Vad var då kärnan i Per Albin Hanssons idé? Ett samhälle där alla kan känna trygghet och gemenskap, oavsett bakgrund. Ordvalet oavsett bakgrund bär hela budskapet: var man kommer ifrån, hur mycket pengar man har och vem man är ska inte avgöra om man får delta i gemenskapen.

Med folkhemmet följde också ett mål om samhällets klyftor: klasskillnaderna och de politiska motsättningarna skulle minska. Ett samhälle delat i skarpa klasser är inte som ett hem – i ett hem hör alla till.

Tanke och samhälle hänger ihop. Kapitlet om välfärd beskrev välfärdssamhället som ett samhälle som ger alla invånare en grundläggande ekonomisk och social trygghet. Det är i stort sett folkhemsideologin satt i system: folkhemmets trygghet och gemenskap blir välfärdens tjänster och försäkringar.

Medan folkhemsidén beskrev hur samhället skulle bli, såg arbetsmarknaden länge helt annorlunda ut. Tiden efter demokratins genombrott präglades av djupa konflikter mellan arbetsgivare och arbetare.

Den tydligaste bilden av konflikterna är händelsen i Ådalen år 1931. Där sköt militären mot arbetare som demonstrerade, och flera personer dödades.

Händelsen visade hur djupa konflikterna mellan arbetsgivare och arbetare var i Sverige. Du mötte arbetsmarknadens två parter – arbetsgivare och arbetstagare – i kapitlet om arbetsmarknad och ekonomi. Under 1930-talet var motsättningarna mellan dem alltså så djupa att demonstrationer kunde sluta i dödsskjutningar. Minnesregeln: 1931 = Ådalen, militären skjuter mot arbetare.

Sju år efter Ådalen kom en vändpunkt. År 1938 slöts ett avtal mellan arbetsgivare och fackförbund i Saltsjöbaden.

Saltsjöbadsavtalet blev ett viktigt steg för samarbetet mellan arbetsgivare och fack. Efter decennier av konflikter möttes alltså parterna vid förhandlingsbordet i stället för att mötas på gatorna.

Avtalet lade grunden till den svenska modellen. Minnesregeln: 1938 – facket och arbetsgivaren möts i Saltsjöbaden.

Vad innebär då den svenska modellen? Den bygger på att arbetsgivare och fackförbund, inte politikerna, kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden i kollektivavtal.

Du känner till kollektivavtalen från kapitlet om arbetsmarknad och ekonomi: avtal om löner och arbetsvillkor som förhandlas och tecknas av fackförbund och arbetsgivarorganisationer, och som gäller alla anställda på de arbetsplatser som ingår i avtalet.

Poängen i modellen är vem som bestämmer. Löner och arbetsvillkor bestäms genom förhandlingar mellan parterna – staten bestämmer inte lönerna. Minnesregeln: modellen = parterna själva förhandlar, inte staten.

Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen hänger ihop. Efter Ådalen 1931 öppnades vägen för samarbete, Saltsjöbadsavtalet 1938 blev det första steget, och den svenska modellen är den ordning som beskriver hur löner och arbetsvillkor bestäms i Sverige.

Kapitlet om svensk historia har nu följt landet från jordbrukssamhället för tvåhundra år sedan, via befolkningsökning och utvandring, demokratins genombrott och folkrörelserna, till neutraliteten under världskrigen – och fram till folkhemmet och den svenska modellen.

Folkhemsidén och den svenska modellen tillhör samma berättelse: ett samhälle där alla ska känna trygghet och gemenskap, och där arbetslivets parter själva reglerar sina villkor. I nästa lektion, den sista i kapitlet, möter vi rekordåren – perioden efter andra världskriget med stark ekonomisk tillväxt – och hur Sverige därefter utvecklades till ett informationssamhälle.