Folkrörelserna

Förra lektionen nämnde folkrörelserna kort som en kraft på vägen mot demokrati. Den här lektionen stannar kvar hos dem och tittar närmare på vad de var, vem som samlades i dem och hur de arbetade. En folkrörelse är en frivillig förening som samlar människor kring gemensamma intressen. Ordet frivillig bär mycket av betydelsen: ingen tvingades vara med. Människor gick samman på egen hand, för att de ville arbeta för samma sak.

Under slutet av 1800-talet växte folkrörelserna fram som en viktig kraft i samhället. Fyra av dem räknas som de stora: arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Tillsammans organiserade de hundratusentals människor.

Vad ville folkrörelserna uppnå? De drev konkreta krav mot samhället. Folkrörelserna krävde bland annat åtta timmars arbetsdag, rösträtt och religionsfrihet. De tre kraven rörde olika delar av livet: arbetslivet gällde arbetstiden, politiken gällde rösträtten och trosfrågan gällde religionsfriheten.

Hur förde folkrörelserna fram sina krav? De använde lagliga metoder: att demonstrera, hålla protestmöten, publicera böcker och skriva artiklar i tidningar. Att demonstrera är ett sätt att visa opinion i en fråga.

Att metoderna var lagliga är en väsentlig del av bilden. Folkrörelsernas arbete skedde genom demonstrationer, protestmöten, böcker och tidningstexter, alltså genom sätt som var tillåtna enligt lagen.

Kunskap spelade en stor roll i folkrörelsernas arbete. De startade egna bibliotek och studiecirklar, och man ordnade möten för medlemmarna för att sprida kunskap. Alla tre redskapen tjänade samma mål: att medlemmarna skulle lära sig mer om de frågor rörelsen drev.

Folkrörelsernas idéer om bildning fick också efterföljd. Senare växte folkhögskolorna fram ur liknande idéer. Folkrörelsernas tankar om kunskap levde på så sätt vidare i nya former.

Betydelsen var dock störst i demokratifrågan. Folkrörelserna hjälpte till att förena människor kring demokratins genomförande, och därför räknas de som en viktig del av samhällsutvecklingen. Förra lektionen visade hur rösträtten utvidgades steg för steg; bakom den utvecklingen stod bland annat kvinnorörelsen, som i många år kämpade för kvinnors rösträtt. Folkrörelserna var också en viktig faktor för att Sverige fick en fungerande demokrati.