Vägen till demokrati och allmän rösträtt

Demokratin kom inte till Sverige genom ett enda beslut. Vägen dit sträckte sig över mer än hundra år och byggdes upp genom flera på varandra följande reformer. Två av dem, 1809 och 1865, lade grunden för den utveckling som senare ledde fram till allmän rösträtt.

En första vändpunkt kom år 1809. Då antogs en ny grundlag som begränsade kungens makt. En grundlag är en av landets viktigaste lagar, och grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Regler som står i en grundlag är därför svåra att förändra, vilket gav begränsningen av kungens makt ett starkt skydd.

Nästa steg togs 1865. En grundlagsändring det året gav fler människor rösträtt till riksdagen. Samtidigt minskade adelns och prästernas gamla politiska inflytande. Utvecklingen gick alltså i riktning mot ett samhälle där fler fick vara med och bestämma.

Att fler fick rösta efter 1865 betyder ändå inte att rösträtten var allmän. Den var långt ifrån det. Bland männen fick endast de som hade en viss inkomst eller förmögenhet rösta. En förmögenhet betyder tillgångar, alltså det en person äger. Rösträtten var på det sättet knuten till ekonomi: den som inte hade tillräckligt med pengar stod utanför.

Ekonomien spelade roll på ytterligare ett sätt: de rikaste männen hade flera röster var.

Den tydligaste begränsningen gällde dock kön. Kvinnor saknade fortfarande helt rösträtt efter 1865 års reform. De kunde inte heller bli valda till politiska uppdrag. De kunde alltså varken rösta eller själva sitta i politiken.

Bilden av rösträtten efter 1865 blir därmed tydlig: rösträtten gav plats till en begränsad del av befolkningen, och vilka som räknades in avgjordes av inkomst, förmögenhet och kön.

Folkrörelserna spelade en stor roll på vägen mot demokrati. En folkrörelse är en frivillig förening som samlar människor kring gemensamma intressen. Under slutet av 1800-talet växte folkrörelserna fram som en viktig kraft i samhället.

Folkrörelserna hjälpte till att förena människor kring demokratins genomförande, och därför räknas de som en viktig del av samhällsutvecklingen. Rösträtten var en av de frågor folkrörelserna drev. Folkrörelserna var också en viktig faktor för att Sverige fick en fungerande demokrati.

Det avgörande steget kom under tidigt 1900-tal. År 1909 genomfördes en lagförändring som gav nästan alla män rätt att rösta. Ordvalet nästan visar att fortfarande inte alla män omfattades. Kvinnorna fick däremot fortsatt vänta på sin rösträtt.

Beslutet om allmän rösträtt togs av riksdagen år 1918, efter många år av protester och politisk oro. Allmän rösträtt betyder att rösträtten gäller alla vuxna, oavsett inkomst, förmögenhet och kön. De ekonomiska kraven och könet, som tidigare hade avgjort vem som räknades in, fanns alltså inte längre kvar som villkor.

Kvinnornas rösträtt kom genom ett riksdagsbeslut år 1919. Ett riksdagsbeslut är ett beslut som fattas av riksdagen. Beslutet var slutpunkten på en lång process, som föregåtts av många års kamp från kvinnorörelsen.

År 1921 genomfördes det första riksdagsvalet där både kvinnor och män röstade. Samma val gav kvinnor för första gången möjligheten att bli valda som riksdagsledamöter. Med det valet hade Sverige blivit en demokrati. Den långa vägen var därmed fullbordad: från 1809 års grundlag som begränsade kungens makt, via 1865 års utvidgade rösträtt och 1909 års reform, till allmän rösträtt i riksdagsvalet 1921.