Migration
Tolkavgift för asylsökande – vad innebär förslaget?
Regeringen har skickat ut ett förslag om tolkavgift och förbud mot barntolkning på remiss. Här förklarar vi vad det kan betyda för asylsökande och för rättssäkerheten i asylprocessen.
Provredos redaktion
5 september 2026·4 min läsning
Regeringen har skickat ut ett förslag om att införa en avgift för tolk inom migrationsprocessen och att förbjuda användning av barn som tolkar. Förslaget finns i utredningen SOU 2026:23 och har nu varit ute på remiss. För dig som är asylsökande kan det innebära att du själv måste betala för tolk i vissa sammanhang – något som kan påverka både din möjlighet att göra din röst hörd och din väg till uppehållstillstånd.
Vad innebär förslaget om tolkavgift?
Utredningen föreslår att den som använder tolk i migrationsprocessen ska betala en avgift. Det handlar om tolkning i samband med exempelvis asylutredningar och andra möten med Migrationsverket. Förslaget är ännu inte beslutat – det har bara skickats på remiss, vilket innebär att myndigheter, kommuner och andra organisationer har fått möjlighet att lämna synpunkter innan regeringen går vidare.
Enligt förslaget ska avgiften tas ut av den som ansöker om uppehållstillstånd eller liknande. Det finns dock undantag – till exempel för den som saknar ekonomiska förutsättningar att betala. Exakt hur undantagen ska utformas är inte klart, eftersom förslaget fortfarande är under beredning.
Vad innebär förbudet mot barntolkning?
Utredningen föreslår också ett förbud mot att använda barn som tolkar i migrationsprocessen. Idag förekommer det att barn översätter åt sina föräldrar eller andra vuxna i kontakter med myndigheter. Detta vill man nu förbjuda, bland annat för att skydda barn från att hamna i svåra situationer och för att säkerställa att informationen som förmedlas är korrekt.
Förbudet skulle gälla i alla sammanhang där tolk används inom migrationsprocessen, till exempel vid asylutredningar och i rättsliga processer. Det är ett sätt att stärka rättssäkerheten, eftersom barn inte har den språkliga eller juridiska kompetensen att tolka korrekt.
Hur påverkar detta asylsökande?
För dig som är asylsökande kan en tolkavgift innebära en extra kostnad i en redan utsatt situation. Många asylsökande har begränsade ekonomiska resurser, och en avgift kan göra det svårare att få den hjälp man behöver. Samtidigt kan förbudet mot barntolkning ses som positivt – det minskar risken för att barn utsätts för press och att viktig information går förlorad.
Det är viktigt att komma ihåg att förslaget inte är beslutat ännu. Remissvaren har nu lämnats in, och regeringen kommer att ta ställning till hur man går vidare. Det kan dröja innan ett eventuellt beslut fattas i riksdagen.
Vad händer nu?
Remissvaren har publicerats på regeringens webbplats. De visar att många remissinstanser har synpunkter på förslaget – en del är positiva, andra är kritiska. Till exempel har flera domstolar och myndigheter påpekat att en avgift kan försvåra för asylsökande att få en rättvis prövning.
Nästa steg är att regeringen analyserar remissvaren och därefter kan lägga fram en proposition till riksdagen. Om riksdagen beslutar i enlighet med förslaget kan det bli verklighet, men det är ännu oklart när det i så fall skulle ske. För den som är asylsökande är det viktigt att följa utvecklingen och att kontakta Migrationsverket eller en juridisk rådgivare om man har frågor om sin egen situation.