Traditioner & högtider i medborgarskapsprovet

Vad ingår i traditionsdelen?

Traditioner är ett sätt att fira tillsammans och markera viktiga tidpunkter under året. Många av de svenska traditionerna har kristna rötter (jul, påsk och pingst hör dit) eller rötter från tiden före kristendomen. Andra grundar sig i viktiga historiska händelser. Traditionerna bidrar till kulturell samhörighet, men förändras också i takt med samhällets utveckling: idag firar många kristna högtider på ett icke-religiöst sätt, som en del av ett svenskt kulturarv.

Högtiderna följer året runt: Nyårsafton (31 december) med fyrverkerier;Påsken i mars/april, som firas till minne av Jesus död och uppståndelse, med påskkärringar och godis i påskägg; Valborgsmässoafton (30 april) när stora brasor täcks för att välkomna våren; Första maj, arbetarnas dag med demonstrationer; och Sveriges nationaldag den 6 juni, markerad sedan 1916 och helgdag sedan 2005, till minne av Gustav Vasas kungaval 1523 och den nya regeringsformen 1809.

Sommarns höjdpunkt är midsommar: alltid en fredag mellan 19 och 25 juni, med dans runt midsommarstången, sill och färskpotatis, jordgubbar och blomsterkransar, en gammal tradition från tiden före kristendomen. Hösten inleds med Alla helgons dag (en lördag i slutet av oktober eller början av november) då ljus tänds på gravarna. I december kommer advent (fyra söndagar före jul, markerade med adventsljusstake och adventsstjärnor), följt av Lucia den 13 december med ljuskrona, luciatåg och lussebullar med saffran, och sist julen: julafton den 24 december med julmat, julklappar och, för den som vill, julotta på juldagsmorgonen.

Kapitlet slutar med nya traditioner som kommit till Sverige med invandrare: Id al-fitr, högtiden som avslutar fastemånaden ramadan, samt det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newroz, båda firade i samband med vårdagjämningen den 21 mars.

Exempelfrågor

Verkliga frågor ur banken, facit, förklaring och minnestips ingår.