Offentlighetsprincipen

Myndigheter skriver och sparar dokument i sitt arbete. Det kan vara brev, protokoll och beslut från en kommun, en domstol eller en annan myndighet. Dessa dokument kallas allmänna handlingar. En allmän handling är ett dokument som finns hos en myndighet.

Offentlighetsprincipen är en princip som handlar om just dessa handlingar. Principen betyder att allmänna handlingar från myndigheter är offentliga. Vem som helst har rätt att ta del av dem, om de inte är hemliga.

Ordningen i definitionen är värd att lägga märke till. Utgångspunkten är att handlingarna är offentliga. Hemliga handlingar är alltså undantaget, inte regeln. Det är därför principen heter offentlighetsprincipen: att handlingarna är offentliga är det normala.

Principen gäller allmänna handlingar. Privat post och privata dokument hos enskilda personer omfattas inte. Det är myndigheternas dokument det handlar om.

Alla handlingar hos myndigheter är inte öppna för alla. Vissa handlingar är hemliga. Att en handling är hemlig kallas sekretess.

Regeln följer samma ordning som offentlighetsprincipen. Allmänna handlingar är offentliga om de inte är hemliga, det vill säga under sekretess. Sekretess är alltså undantaget från offentligheten.

En hemlig handling lämnas inte ut. Om en handling omfattas av sekretess har den som begär den inte rätt att ta del av den. Om handlingen däremot inte omfattas av sekretess kan vem som helst begära ut den.

Det kan vara värt att hålla två begrepp isär. Offentlighet är grundregeln för allmänna handlingar. Sekretess är det tillstånd som gör att en handling ändå inte får lämnas ut. Sekretess betyder alltså hemlig, inte offentlig.

Vad är då poängen med att myndigheternas handlingar är offentliga? Offentlighetsprincipen underlättar journalisternas granskning av makten.

Tidigare lektioner beskrev att journalisterna ska kunna granska politiker och andra personer som har makt. En del av den granskningen sker genom myndigheternas dokument. Journalister kan begära ut e-post och andra handlingar från myndigheter för att granska hur beslut har fattats. Genom handlingarna kan en journalist se spåren efter ett beslut: vem som skrev vad och hur resonemang gick.

Principen är därför en viktig del av sammanhanget som de fria medierna arbetar i. Mediefriheten ger journalisterna rätten att skriva och undersöka, och offentlighetsprincipen ger dem möjligheten att se myndigheternas dokument. Tillsammans gör de två att granskningen av makten kan ske i praktiken.

Offentlighetsprincipen gäller dock inte bara journalister. Vem som helst har rätt att ta del av allmänna handlingar, om de inte är hemliga. Granskningen är en viktig användning av principen, men rätten tillhör alla medborgare.