Fri press och ansvarig utgivare

En av de viktigaste uppgifterna för de fria medierna är att granska dem som har makt. Journalisterna ska kunna granska politiker och andra personer som har makt. Att granska betyder att undersöka och kontrollera något noga. I praktiken innebär granskningen att journalister följer och kontrollerar vad personer med makt gör och vilka beslut de fattar.

Granskningen bygger på mediefriheten. Staten kan inte bestämma eller påverka vad som sägs i medierna. Därför kan journalisterna undersöka och skriva om personer med makt utan att staten styr deras arbete.

Det finns även konkreta redskap för granskningen. Journalister kan begära ut e-post och andra handlingar från myndigheter för att granska hur beslut har fattats. Genom sådana handlingar kan en journalist se hur ett beslut har kommit till. Det som granskningen visar kan sedan bli nyheter som når ut till allmänheten.

Informationen som journalisterna skriver om kommer ofta från andra människor. En källa är den som lämnar information, till exempel en person som vet något om en händelse eller ett beslut.

Svensk lag skyddar den som lämnar uppgifter till media. En person har rätt att lämna uppgifter till tidningar, radio och tv utan att straffas för det. Den som meddelar uppgifter till media har dessutom rätt att vara anonym.

Detta skydd kallas meddelarskydd. De två rättigheterna hänger ihop: den som lämnar uppgifter behöver alltså inte riskera straff, och personen behöver inte uppge vem hen är. Meddelarskyddet gäller uppgifter som lämnas till tidningar, radio och tv.

Med friheten följer ett ansvar. Tidningar, radio och tv har en ansvarig utgivare. Den ansvariga utgivaren är den person som är juridiskt ansvarig för vad som publiceras. Det juridiska ansvaret betyder att det är utgivaren som hålls ansvarig enligt lag för innehållet.

Mediefriheten innebär ändå inte att allt får sägas och skrivas. Den ansvariga utgivaren måste följa lagar som skyddar mot förtal och kränkningar. Förtal är när någon talar illa om en annan person. En kränkning är något som gör en person illa.

Lagarna skyddar alltså enskilda personer mot att bli förtalade eller kränkta genom det som publiceras. Ansvaret för att lagarna följs vilar på utgivaren.

Granskningen, meddelarskyddet och utgivarens ansvar hänger ihop. Journalister kan undersöka makten, människor kan lämna uppgifter utan att straffas och anonymt, och den ansvariga utgivaren bär ansvaret för det som till slut publiceras. Tillsammans beskriver delarna hur fri press fungerar i praktiken.

Journalistik kräver noggrannhet. Journalister ska kontrollera uppgifter med flera oberoende källor. Att kontrollera en uppgift mot flera källor innebär att informationen inte bygger på en enda persons ord. Dessutom ska journalisterna kontrollera att källorna är pålitliga, alltså att de kan litas på. På det sättet bygger nyheterna på kontrollerad information snarare än på enskilda påståenden.

För att medborgarna ska kunna få nyheter behövs också många olika medier. Det är viktigt att det finns många olika medier som ger oss nyheter. I Sverige finns det en stor mängd olika tidningar och tidskrifter.

Därför ger staten ekonomiskt stöd till nyhetsmedier och dagstidningar: syftet är att det ska finnas många olika medier som ger oss nyheter. Många olika medier innebär att nyheter når fram från flera olika håll.

Källkontrollen och mediemångfalden knyter ihop lektionens delar med det som sagts tidigare. Kontrollerade nyheter från många olika medier ger grunden för de uppgifter medierna fyller i demokratin: att informera, granska och erbjuda en plats för fri diskussion.