Politiska partier

Föregående lektioner i det här kapitlet har handlat om själva röstandet: när valen hålls, vem som får rösta och hur en röst läggs. Den här lektionen flyttar fokus till organisationerna bakom det politiska utbudet: partierna.

Demokratikapitlet visade att ett politiskt parti samlar människor med gemensamma idéer om hur samhället ska styras, och att medlemmar kan delta i politiskt arbete och påverka partipolitiken. Här tittar vi närmare på vad partierna betyder för väljarna vid ett val.

Partierna erbjuder olika lösningar på samhällets frågor och driver olika frågor, beroende på vad de anser är viktigt. Ett parti kan därför ses som ett alternativ för väljaren: varje parti föreslår sina egna lösningar och driver de frågor partiet anser är viktiga. Du har redan mött demokratins krav att medborgarna ska kunna välja mellan flera politiska alternativ. Flera partier med olika idéer innebär att det finns flera alternativ att välja mellan.

Medlemskapet i ett parti är öppet: alla som vill kan bli medlemmar i ett politiskt parti och påverka innehållet. Som medlem kan man delta i partiets politiska arbete och påverka partipolitiken, alltså den politik partiet driver.

Det går även att skapa något helt nytt: tillsammans med andra kan man starta ett nytt parti. Att bli medlem i ett parti som redan finns och att starta ett nytt är alltså två vägar att vara med och påverka politiken.

Partierna vill att väljarna ska välja just dem, och därför försöker de övertyga människor om sina idéer. Under valrörelser använder partierna flera olika metoder för detta: bland annat debatter, möten, politisk reklam och kampanjer.

Metoderna kan se olika ut, men de har samma syfte: att nå ut till väljarna med partiets politik och idéer.

Åtta partier är representerade i riksdagen fram till valet 2026: Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Ett parti som är representerat i riksdagen kallas riksdagsparti.

I politiken används ofta partiernas förkortningar. M står för Moderaterna, MP för Miljöpartiet, S för Socialdemokraterna, SD för Sverigedemokraterna, V för Vänsterpartiet, KD för Kristdemokraterna, L för Liberalerna och C för Centerpartiet.

Partierna har också olika historiska rötter, alltså olika ursprung i samhället. Socialdemokraterna har rötter i den socialistiska arbetarrörelsen. Vänsterpartiet har rötter i den socialistiska rörelsen och bröt sig ur Socialdemokraterna 1917, under namnet Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti. Liberalerna har rötter i frikyrko- och nykterhetsrörelsen, medan Centerpartiet har rötter i bonderörelsen. Moderaterna har rötter i den konservativa rörelsen, Miljöpartiet i miljörörelsen, Kristdemokraterna i den kristna värderingstraditionen och Sverigedemokraterna i den nationalistiska rörelsen. Med sina olika rötter har partierna vuxit fram ur olika delar av samhället, och idag driver de olika frågor.

I region- och kommunvalen brukar det dessutom finnas partier som bara driver politik för den egna regionen eller kommunen.