FN och biståndet

Förra lektionen handlade om EU, ett samarbete mellan europeiska länder. Det internationella samarbete som omfattar flest länder är dock FN, Förenta nationerna. Nästan alla världens länder är medlemmar i organisationen, och Sverige är en av dem. Medan Norden samlar fem länder och EU samlar europeiska länder samlar FN alltså nästan hela världen.

FN grundades år 1945, direkt efter andra världskriget. Du har redan mött organisationen i kapitlet om mänskliga rättigheter, där FN:s arbete med rättigheter behandlades. I den här lektionen ligger fokus på FN:s roll i det globala samarbetet. FN är en viktig plattform för globalt samarbete, alltså en samlingsplats där världens länder kan mötas.

Vad gör FN i praktiken? Organisationens arbete vilar på fyra syften. Det första är att bevara fred och säkerhet i världen. Det andra är att lösa konflikter och stoppa krig. En konflikt är en motsättning mellan parter.

Det tredje syftet är att verka för alla folks lika värde och självbestämmande. Ett folk är en befolkning, och självbestämmande betyder att ett folk själv får bestämma. Formuleringen rymmer två delar: att alla folks värde räknas lika, och att varje folk själv får bestämma. Det fjärde syftet är att arbeta för mänskliga rättigheter och friheter. De mänskliga rättigheterna är inget nytt begrepp: du mötte dem, och FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, i kapitlet om mänskliga rättigheter. FN:s rättighetsarbete hänger därmed direkt ihop med kunskapen från det kapitlet.

En avgränsning gör det lättare att hålla syftena isär från vad FN inte gör. Det är inte FN:s syfte att kontrollera militären i medlemsländerna. Organisationens uppgifter handlar i stället om fred och säkerhet, konfliktlösning, alla folks lika värde och självbestämmande samt mänskliga rättigheter och friheter.

Sveriges deltagande i det globala samarbetet tar också en konkret form: landet ger stöd till andra länders utveckling. Ett sådant stöd kallas bistånd. Det sker genom myndigheten Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida är en statlig myndighet som arbetar för att minska fattigdom och förtryck i världen. Förtryck är när en makt håller människor nere och berövar dem friheter.

Namnet pekar på uppgiften. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete arbetar med just det: internationellt utvecklingssamarbete, alltså samarbete som stödjer andra länders utveckling. Att Sida är en statlig myndighet känner du igen från kapitlet om styrning och myndigheter, där myndighetsbegreppet förklarades och exempel som Försäkringskassan och Migrationsverket togs upp. Varje myndighet har sitt eget område, och Sidas område är utvecklingssamarbetet med andra länder.

Vad innebär då stödet i praktiken? Genom Sida stödjer Sverige andra länder med att utveckla demokrati, jämställdhet, ekonomi och ett hållbart samhälle. Demokrati och jämställdhet är begrepp du redan mött i tidigare kapitel; här handlar de om den utveckling som andra länder stöds till genom Sveriges hjälp.

Kapitlet har nu visat tre samarbeten med olika räckvidd. Norden samlar fem länder, EU samlar europeiska länder, och FN samlar nästan alla världens länder. Sverige deltar i samtliga: landet samverkar genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, är medlem i EU och är medlem i FN.

FN är en viktig plattform för det globala samarbetet, och Sveriges bidrag görs konkret genom Sida: det svenska stödet till andra länders utveckling bidrar på så sätt till det globala samarbetet. Lektionens två delar hänger därmed ihop. Medlemskapet i FN ger Sverige en plats i världens samlade samarbete, och biståndet via Sida är landets konkreta stöd till utvecklingen i andra länder.