Riksdagen

Riksdagen är Sveriges parlament. Inom staten, som förra lektionen beskrev, är riksdagen den institution där medborgarnas röster samlas och där landets viktigaste beslut fattas. Här går vi närmare in på hur riksdagen är uppbyggd och vad ledamöterna faktiskt gör.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs var fjärde år. Valen är allmänna val, det vill säga val där medborgarna röstar och själva väljer vilka personer som ska representera dem. En person som sitter i riksdagen kallas riksdagsledamot.

Sättet att ordna makten kallas parlamentarisk representativ demokrati. Ordet representativ beskriver sambandet mellan folket och riksdagen: medborgarna fattar inte varje beslut själva, utan väljer representanter som fattar beslut åt dem. Folket bestämmer alltså vilka politiker som ska styra genom att rösta, och de valda politikerna sköter det dagliga beslutsarbetet.

Riksdagens ledamöter representerar olika partier och olika delar av landet. Riksdagen ska på det sättet spegla hela Sverige, både de åsikter som finns bland väljarna och de områden där människorna bor.

Riksdagen samlas i Riksdagshuset i Stockholm. Där sker den del av arbetet som syns mest utåt: diskussionerna, debatterna och röstningarna om förslag.

Riksdagens arbete kretsar kring två huvuduppgifter: att besluta om lagar och att besluta om hur statens pengar ska användas. Lagarna gäller för alla i landet, och besluten om pengarna rör vad staten ska finansiera. När det gäller pengarna brukar riksdagens roll beskrivas med orden att riksdagen har sista ordet om statens pengar. De båda uppgifterna är kärnan i riksdagens arbete.

Budgetarbetet följer en fast ordning mellan regeringen och riksdagen. Varje höst lämnar regeringen ett förslag till riksdagen på statens inkomster och utgifter. Förslaget kallas budgetproposition. Sedan är det riksdagen som beslutar. Regeringen föreslår alltså budgeten, och riksdagen beslutar om den.

Budgeten visar vilken politik regeringen vill föra och vad staten ska prioritera. När ledamöterna behandlar propositionen påverkas därför både statens ekonomi och inriktningen på politiken. Riksdagens beslut om budgeten ger väljarnas representanter kontrollen över vad statens pengar ska gå till.

En ytterligare uppgift för riksdagen är att utse regeringens ledare. Riksdagen väljer statsministern, som får i uppdrag att bilda regering. Statsministern väljer därefter ministrarna i regeringen. Regeringen kommer alltså till stånd genom den ordning där riksdagen först väljer statsministern och statsministern därefter utser ministrarna.

Att just riksdagen utser statsministern hänger ihop med den representativa demokratin. Statsministern väljs inte direkt av folket, utan av riksdagen med dess 349 folkvalda ledamöter. Folket röstar fram riksdagen, och riksdagen i sin tur väljer regeringens ledare.

Riksdagen är också platsen där olika politiska åsikter möts. I riksdagen diskuterar och debatterar regeringspartierna och oppositionen olika förslag. Regeringspartierna är de partier som stödjer regeringen, medan de partier som inte stödjer regeringen kallas opposition.

Oppositionen har en tydlig uppgift: att granska regeringens arbete och att föreslå en annan politik. Granskningen ingår i riksdagens roll, eftersom riksdagen granskar regeringen samtidigt som den beslutar om lagar och budget medan regeringen styr landet.

När debatten är klar röstar riksdagens ledamöter om förslagen. En sådan röstning kallas omröstning. Efter debatten kommer alltså omröstningen, och det är genom den som förslagen avgörs.