Regionerna

Förra lektionerna gav en överblick över Sveriges tre styrningsnivåer: staten, regionerna och kommunerna. I den här lektionen stannar vi kvar på den mellersta nivån och tittar närmare på regionerna: hur de styrs, vad de gör och vem som betalar.

Sverige är indelat i 21 regioner. Varje region täcker ett eget geografiskt område som är bredare än en kommun och som omfattar flera olika orter samtidigt. Regionerna är den regionala politiska nivån, alltså nivån mellan staten och kommunerna.

Regionerna tar ut skatt av sina invånare. Pengarna finansierar regionens uppgifter, och den största av dem är hälso- och sjukvården.

Hur bestäms vem som ska styra en region? Svaret följer samma mönster som på de övriga nivåerna: invånarna röstar. Regionerna styrs av politiker som invånarna valt i regionvalet.

Regionvalet hålls samtidigt som riksdagsvalet och kommunvalet, vid de allmänna valen vart fjärde år. Du minns från kapitlet om val och partier att ledamöter till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige väljs vid samma tillfälle.

De valda regionpolitikerna samlas i regionfullmäktige, där de fattar regionens beslut. Precis som riksdagen fattar rikets beslut är regionfullmäktige alltså platsen där regionens frågor avgörs, och den kommer du snart se handlar främst om en sak: sjukvården.

Vad gör regionerna med sina skattepengar? Regionernas främsta uppgift är att ansvara för hälso- och sjukvården. Regionerna ska erbjuda hälso- och sjukvård till alla som bor i regionen.

För att kunna göra det driver och finansierar regionerna sjukhus och vårdcentraler. När du besöker en vårdcentral eller ett sjukhus är det alltså till stor del regionens skattepengar som betalar vården.

Sjukvården bedrivs i huvudsak i offentlig regi, alltså av regionen själv. Men det finns även privata vårdgivare. Det viktiga att komma ihåg är att de privata vårdgivarna finansieras med skattemedel, precis som den offentliga vården. Vem som driver vården ändrar alltså inte vem som betalar: skatten finansierar vården i båda fallen.

Materialet delar in sjukvården i tre kategorier: primärvård, sjukhusvård samt övrig vård.

Primärvården omfattar vårdcentraler, barnavårds- och mödravårdscentraler. Namnen visar vad verksamheterna gör: en barnavårdscentral följer barn, och en mödravårdscentral följer den som väntar barn.

Sjukhusvården omfattar akutsjukhus, länssjukhus och universitetssjukhus. Det är platserna där till exempel operationer och avancerad behandling utförs.

Den tredje kategorin kallas övrig vård. Där hör psykiatrisk vård, rehabilitering och tandvård hemma.

Sjukvården är regionens främsta ansvar, men inte det enda. Regionerna kan också ansvara för kollektivtrafik, som bussar, spårvagnar och tunnelbanor.

Även kultur hör dit: länsmuseerna nämns som ett regionalt ansvar.

Lägg märke till ordvalet "kan". Sjukvården beskrivs som regionernas främsta uppgift, alltså något alla regioner har, medan kollektivtrafik och länsmuseer beskrivs som ansvar som regionerna kan ha. Skillnaden mellan främst ansvar och möjligt ansvar är bra att ha i minnet när du tränar på kapitlets frågor.

I nästa lektion går vi till den sista nivån, kommunerna, som svarar för din närmaste vardag. Då blir skillnaden mellan vad regionen och vad kommunen ansvarar för ännu tydligare: regionen för sjukvården, kommunen för skolan och omsorgen.