Konstitutionell monarki

Kapitlet har hittills gått igenom de delar av staten som fattar och genomför politiska beslut: riksdagen, regeringen, myndigheterna, regionerna och kommunerna. En del återstår: landets statschef. I Sverige är statschefen kungen eller drottningen.

Ett land som har en kung eller drottning kallas monarki. Sverige är alltså en monarki, men av ett särskilt slag: en konstitutionell monarki. Det är namnet på det svenska statsskicket, och resten av lektionen går igenom vad namnet betyder, del för del.

Ordet konstitution är ett annat ord för grundlag. Du minns från lektionen om grundlagarna att Sverige har fyra grundlagar och att de är svårare att ändra än andra lagar. Regeringsformen, den viktigaste av dem, beskriver bland annat statschefens roll.

Att Sverige är en konstitutionell monarki betyder alltså att statschefens roll är reglerad i grundlagen. Statschefen har den roll som grundlagen ger, och ingen annan. Materialets centrala regel lyder: i en konstitutionell monarki är statschefen kung eller drottning men har ingen politisk makt.

Vad betyder det i praktiken att statschefen saknar politisk makt? Den som beslutar om landets lagar och om statens pengar är riksdagen. Den som styr landet är regeringen. Kungen eller drottningen fatter inga sådana beslut: statschefens uppgifter ligger utanför politiken.

Historien hjälper till att förstå hur rollen blev sådan. År 1809 antogs en ny regeringsform som tvingade kungen att dela makten med riksdagen – en händelse du mötte i kapitlet om traditioner, där nationaldagen den 6 juni knyter an till den nya regeringsformen. I dagens Sverige har statschefen ingen politisk makt, och rollen är i stället symbolisk.

Om statschefen inte styr, vad gör kungen eller drottningen då? Materialet nämner två uppgifter. Den första är att fungera som symbol för Sverige. En symbol är något som står för något annat: kungen eller drottningen representerar landet som helhet, inte ett parti eller en politik.

Den andra uppgiften är att göra statsbesök i andra länder. Ett statsbesök är ett officiellt besök som statschefen gör i ett annat land. Att resa som landets företrädare hör till rollen – men liksom resten av statschefens uppgifter ligger den utanför politiken.

En fråga återstår: vem blir kung eller drottning efter den nuvarande statschefen? Svaret står i en av grundlagarna. Successionsordningen bestämmer vem som ska bli kung eller drottning efter den nuvarande.

Tronföljden, alltså vem som ärver rollen, är alltså reglerad i grundlag. Du mötte successionsordningen i lektionen om grundlagarna, där den var den fjärde och sista av Sveriges fyra grundlagar.

Med statschefen är alla delar av staten beskrivna. Riksdagen beslutar om lagar och statens pengar, regeringen styr landet, myndigheterna genomför besluten i praktiken, regionerna bär sjukvården, kommunerna svarar för vardagen närmast dig – och statschefen är landets symbol utan politisk makt.

I nästa kapitel går vi vidare till hur folkets makt omsätts i praktik: valen. Kapitel 5 handlar om val och politiska partier, och första lektionen förklarar när valen hålls.