När hålls val?

Allmänna val hålls vart fjärde år: riksdag, region och kommun. EU-val hålls separat vart femte år. Folkomröstningar gäller en särskild fråga.

Innehållsavsnitt

Lektionens delavsnitt:

Allmänna val vart fjärde år

Demokratin bygger på att folket väljer sina representanter, och i Sverige sker detta genom regelbundna val. Det val som hålls vart fjärde år har ett eget namn: allmänna val. Allmänna val hålls alltså med fyra års mellanrum.

Vid de allmänna valen hålls tre val på samma gång: riksdagsvalet, regionvalet och kommunvalet. Då väljs ledamöter till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige. Riksdagen är Sveriges parlament. Regionfullmäktige och kommunfullmäktige är de församlingar där de valda politikerna fattar beslut i regionen respektive kommunen. Man röstar alltså fram representanter på tre nivåer samtidigt: riksdag, region och kommun.

EU-val vart femte år

Utöver de allmänna valen finns ett val som hålls separat: EU-valet. Valet till Europaparlamentet hålls vart femte år. Då väljs Sveriges ledamöter till Europaparlamentet, som också kallas EU-parlamentet.

EU-valet skiljer sig från de allmänna valen på två sätt. För det första hålls det separat, alltså inte samtidigt med dem. För det andra hålls det vart femte år, medan de allmänna valen hålls vart fjärde år.

Vid EU-valet gäller dessutom en särskild regel om var man röstar: en EU-medborgare röstar till EU-parlamentet i det EU-land där personen är folkbokförd.

Folkomröstningar

Vid valen röstar folket fram vem som ska väljas till olika församlingar. Ibland hålls istället en omröstning om något annat: en enskild fråga. En folkomröstning är en omröstning om en särskild fråga. Skillnaden mot ett vanligt val är alltså vad som röstas om: ett val handlar om vilka som ska väljas, medan en folkomröstning gäller en fråga.

Folkomröstningar kan hållas på olika nivåer: nationellt, alltså i hela landet, i en region eller i en kommun. Frågan som röstas om kan därmed gälla hela Sverige, en enskild region eller en enskild kommun.

En viktig regel gäller för folkomröstningar: de är rådgivande. Rådgivande betyder att politikerna måste inte följa resultatet. En folkomröstning visar alltså vad folket röstat, men politikerna kan ändå fatta ett annat beslut.

Ett exempel på en nationell folkomröstning är 2003 års omröstning om valutan euro. Frågan var om Sverige skulle byta ut den svenska kronan mot euro. Folket röstade nej, och Sverige behöll den svenska kronan.

Viktigt att minnas

Allmänna val hålls vart fjärde år i Sverige.
Vid de allmänna valen väljs ledamöter till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
De tre valen vid de allmänna valen kallas riksdagsval, regionval och kommunval.
EU-val hålls separat, vart femte år.
Vid EU-val väljs Sveriges ledamöter till Europaparlamentet.
En folkomröstning är en omröstning om en särskild fråga och kan hållas nationellt, i en region eller i en kommun.
Folkomröstningar är rådgivande: politikerna måste inte följa resultatet.

Nyckelbegrepp

Allmänna val: Val som hålls vart fjärde år, då ledamöter till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige väljs.
EU-val: Valet till Europaparlamentet, som hålls separat vart femte år.
Europaparlamentet: Den församling dit Sveriges ledamöter väljs vid EU-valet; kallas också EU-parlamentet.
Folkomröstning: En omröstning om en särskild fråga.
Rådgivande: Att politikerna måste inte följa resultatet av en folkomröstning.

Redo att testa dina kunskaper redan nu?

Logga in