Rösträtten

Rösträtten är rätten att rösta i politiska val. Genom sin röst bestämmer medborgarna vilka politiker som ska representera dem, vilket gör rösträtten till en grundläggande del av demokratin. Samtidigt är röstandet frivilligt: man har rätt att inte delta i ett val, och att avstå är också ett val.

Den första regeln för rösträtt handlar om ålder. Man måste ha fyllt 18 år för att ha rösträtt i Sverige. Kravet gäller för alla val: riksdagsvalet, regionvalet, kommunvalet och EU-valet.

Den andra regeln handlar om medborgarskap, och den ser olika ut beroende på vilket val det gäller. I riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap. Endast svenska medborgare som har fyllt 18 år har rösträtt i riksdagsvalet.

I kommun- och regionvalen gäller en annan regel. Där har alla som är folkbokförda i Sverige och har fyllt 18 år rösträtt, även om de inte är svenska medborgare. Att vara folkbokförd betyder att man är registrerad som bosatt i landet.

Bland utländska medborgare finns dessutom ytterligare ett krav för många: de ska ha bott och varit folkbokförda i Sverige sammanlagt tre år. Undantag gäller för medborgare i EU-länder och Norden, som behöver endast vara folkbokförda i landet.

Skillnaden mellan reglerna är viktig att hålla isär. Medborgarskapskravet gäller bara riksdagsvalet. En person som är folkbokförd i Sverige men saknar svenskt medborgarskap röstar alltså i kommun- och regionvalen, men inte i riksdagsvalet.

Dagens regler är resultatet av en lång historisk utveckling. För tvåhundra år sedan hade Sverige ingen allmän rösträtt. Rösträtten var då knuten till ekonomi: bland männen fick endast de som hade en viss inkomst eller förmögenhet rösta. De rikaste männen kunde dessutom ha flera röster var.

År 1865 genomfördes en grundlagsändring som utvidgade rösträtten. Fler fick rösträtt till riksdagen, och adelns och prästernas gamla politiska inflytande minskade. Utvecklingen var dock långt ifrån klar. Kvinnor saknade fortfarande rösträtt och kunde inte bli valda till politiska uppdrag, och kraven på inkomst eller förmögenhet begränsade fortsatt vilka män som kunde rösta.

År 1909 tog utvecklingen ett nytt steg. Riksdagen genomförde då en lagförändring som gav nästan alla män rätt att rösta. Kvinnorna fick dock fortfarande vänta på sin rösträtt.

Efter många års protester och politisk oro tog riksdagen år 1918 beslutet om allmän rösträtt. Beslutet innebar att rösträtten skulle gälla alla vuxna, oavsett inkomst, förmögenhet och kön. Genom ett riksdagsbeslut 1919 fick sedan kvinnorna rösträtt. År 1921 hölls det första riksdagsvalet där både kvinnor och män röstade, och med det valet hade Sverige blivit en demokrati.

Kvinnor saknade rösträtt i Sverige länge: varken 1865 års reform eller 1909 års lagförändring omfattade dem. Beslutet som gav kvinnorna rösträtten föregicks därför av en lång process med många års kamp från kvinnorörelsen.

Kvinnorörelsen var en av tidens stora folkrörelser, vid sidan av arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Folkrörelserna drev sina krav, bland annat rösträtten, med lagliga metoder: demonstrationer, protestmöten, böcker och artiklar i tidningar.

Genom riksdagsbeslutet 1919 fick kvinnorna rösträtt. Ett riksdagsbeslut är ett beslut som fattas av riksdagen, Sveriges folkvalda parlament. Vid riksdagsvalet 1921 röstade kvinnor för första gången, och för första gången kunde kvinnor bli valda till riksdagen som riksdagsledamöter. Därmed uppfyllde Sverige demokratins krav om allmän rösträtt.

Rösträttens historia visar också demokratins grundregel i praktiken: i ett fritt val har alla som har rösträtt en röst var. När rösträtten blev allmän gällde samma regel för alla, oavsett inkomst eller kön.