Kristendomens plats i Sverige

Kristendomen är den religion som har präglat Sverige genom århundradena och satt många kulturella spår. Spåren syns bland annat i högtider och ritualer. För att förstå kristendomens plats i dagens Sverige behövs därför en titt bakåt i tiden.

Under medeltiden var Sverige ett katolskt land. Det gäller tiden före reformationen, som skedde på 1500-talet. Spåren från den katolska perioden syns fortfarande: cirka 1 400 medeltida kyrkor och kyrkoruiner är bevarade i Sverige. Ett annat spår är helgonet Lucia, som firades redan under katolsk tid och som än i dag firas den 13 december.

På 1500-talet, i samband med reformationen, grundades den lutherska, protestantiska traditionen. Svenska kyrkan har sina historiska rötter i just den traditionen. Skillnaden mellan perioderna är alltså tydlig: under medeltiden var landet katolskt, medan Svenska kyrkans rötter ligger i den lutherska protestantiska traditionen från 1500-talet.

Svenska kyrkan är den svenska kyrkoinstitution med längst historik i landet, och den har omkring fem miljoner medlemmar. Sedan år 2000, då staten och Svenska kyrkan skildes åt, är kyrkan inte längre statskyrka utan ett trossamfund bland flera i samhället.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan sjunker dock. Samtidigt firar många svenskar fortfarande kristna högtider. Förändringen handlar alltså inte om att de kristna traditionerna försvunnit, utan om att kyrkans medlemsantal minskar medan traditionerna lever kvar i många människors liv.

Bilden stämmer med det större sammanhanget. Religionens roll i samhället har minskat, men religiösa frågor har samtidigt fått större uppmärksamhet på senare tid. Två saker pågår alltså samtidigt: religionen tar mindre plats i samhället än förr, medan frågor om religion diskuteras mer.

Kristendomen är i dag världens största religion. I dagens Sverige finns många olika kristna samfund, till exempel de tre huvudinriktningarna: ortodoxa kyrkor, katolska kyrkan och olika protestantiska kyrkor. Svenska kyrkans lutherska rötter gör den till en del av den protestantiska grenen.

De kulturella spår som nämnts i början av lektionen syns allra tydligast i högtiderna och ritualerna. Jul och påsk är kristna högtider som många svenskar firar, även om de inte beskriver sig som religiösa. Julen firas av många som en familjehögtid även utan religiös betydelse.

Även ritualerna lever kvar. Dop, bröllop i kyrkan och en kristen begravning är fortfarande vanliga, även bland de medlemmar av Svenska kyrkan som inte beskriver sig som troende. Att ritualerna är vanliga bland personer utan egen tro visar att de också är en del av svensk kultur, inte bara en del av tron.

Tillsammans visar högtiderna och ritualerna hur kristendomens långa historia fortfarande märks i Sverige. Medlemsantalet i Svenska kyrkan sjunker och religionens roll i samhället har minskat, men de kristna traditionerna fortsätter att fira in i många människors år.