Arbetsmarknadens parter

På arbetsmarknaden finns två parter: arbetsgivare och arbetstagare. Ordet parter används här om de två sidor som möts i arbetslivet. Arbetsgivaren är den som anställer och betalar lön till arbetstagarna.

Båda sidorna har organiserat sig i egna organisationer. Orsaken är att både arbetstagare och arbetsgivare vill ta vara på sina intressen på arbetsmarknaden. Arbetstagarnas organisationer är de fackliga organisationerna, ofta kallade fackförbund. Arbetsgivarnas organisationer kallas arbetsgivarorganisationer.

Skillnaden mellan parterna och organisationerna är viktig att hålla isär. Parterna är arbetsgivarna och arbetstagarna själva, medan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna är organisationer som representerar dem. Kollektivavtalen, som tas upp i lektionens sista del, tecknas mellan just dessa organisationer.

Fackliga organisationer representerar arbetstagarna. Det är de anställda på arbetsplatserna som kan vara medlemmar i fackförbunden.

De tre största fackliga centralorganisationerna är Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).

Fackförbunden arbetar för att de anställda ska få det bättre. De förhandlar om löner med arbetsgivaren och kan hjälpa till om en medlem får problem på arbetet.

På den andra sidan finns arbetsgivarorganisationerna. De representerar arbetsgivarna, precis som fackförbunden representerar arbetstagarna.

Svenskt näringsliv är den största arbetsgivarorganisationen för privata företag.

Inom den offentliga sektorn är Arbetsgivarverket och SKR de största arbetsgivarorganisationerna. SKR står för Sveriges kommuner och regioner och representerar arbetsgivare inom kommuner och regioner.

Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna förhandlar om och tecknar så kallade kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett avtal om löner och arbetsvillkor, alltså om lönenivån och om de villkor som ska gälla på arbetsplatsen.

Kollektivavtalen gäller alla anställda på de arbetsplatser som ingår i avtalet. Avtalet omfattar alltså inte enbart dem som är medlemmar i facket, utan alla som arbetar på arbetsplatsen.

I Sverige bestäms löner genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Staten bestämmer inte lönerna. Det är alltså fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna som förhandlar om löner och arbetsvillkor.