Grundlagarna

I Sverige finns många lagar, men alla lagar är inte av samma slag. Landets viktigaste lagar har en egen beteckning: grundlagar. Till grundlagarna är de mest grundläggande reglerna skrivna, till exempel reglerna om hur landet styrs och vilka rättigheter medborgarna har.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Det är bara dessa fyra som är grundlagar, alla övriga lagar i landet är vanliga lagar.

Grundlagarna har olika uppgifter. Regeringsformen beskriver grunderna för hur landet styrs och vilka rättigheter medborgarna har. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar båda rätten att uttrycka åsikter. Successionsordningen bestämmer vem som ska bli kung eller drottning efter den nuvarande. Vi börjar med den egenskap som skiljer grundlagarna från alla andra lagar: de är svårare att ändra.

Vad är det då som gör en grundlag speciell? Den viktigaste skillnaden mot vanliga lagar är att grundlagarna är svårare att ändra. Det är den egenskapen som gör dem till Sveriges viktigaste lagar.

Namnet ger en ledtråd. En grundlag har ordet grund i sig, och en grund är något som sitter fast ordentligt. Tänk på grunden i ett hus: den är svår att flytta. Grundlagarna ska på samma sätt sitta fast och vara svåra att förändra.

Att grundlagarna är svårare att ändra fyller en funktion. Det skyddar Sveriges viktigaste lagar och medborgarnas grundläggande rättigheter. Rättigheter som står i en grundlag kan därför inte förändras lika lätt som vanliga regler.

Skillnaden mellan grundlagar och vanliga lagar är värd att hålla isär. Även viktiga lagar är vanliga lagar, så länge de inte är en av de fyra grundlagarna. Diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och skollagen är exempel på vanliga lagar. De reglerar viktiga områden, men de är inte grundlagar.

Regeringsformen är den av de fyra grundlagarna som beskriver grunderna för hur Sverige styrs. Dess mest centrala regel är att all offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Regeln knyter an till demokratins grundtanke som du mötte tidigare i kursen: demokrati betyder folkstyre, och makten utgår från folket. Regeringsformen gör alltså den tanken till lag. I praktiken sker det genom att medborgarna röstar i allmänna val och väljer ledamöter till riksdagen.

Regeringsformen säger också hur makten ska utövas. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Grundlagen har ytterligare viktiga uppgifter. Den garanterar medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den beskriver statschefens roll, och statschefen är kungen eller drottningen. Den beskriver också hur myndigheterna fungerar.

Regeringsformen bestämmer dessutom fördelningen mellan riksdagen och regeringen: enligt grundlagen är det riksdagen som stiftar lagar, medan regeringen styr landet. Grundlagen ger alltså riksdagen och regeringen varsitt ansvarsområde.

Regeringsformen skyddar till sist allemansrätten, en mycket gammal tradition som ger alla möjlighet att vara i naturen oavsett vem som äger marken.

Tryckfrihetsförordningen skyddar det fria ordet i tryckt form. Tryckt form betyder texter som trycks, alltså böcker, tidningar och tidskrifter. Grundlagen ger alla rätt att fritt ge ut sådana verk. Tryckfrihet betyder med andra ord rätten att ge ut tryckta verk.

Yttrandefrihetsgrundlagen ger alla rätt att uttrycka sina tankar och åsikter fritt, till exempel i radio, i tv och i dagstidningar. Yttrandefriheten, rätten att skriva och säga vad man tycker, mötte du i demokratikapitlet. Eftersom rätten står i en grundlag får den ett starkt skydd.

De två grundlagarna hänger ihop. Tillsammans skyddar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen rätten att uttrycka åsikter.

Den fjärde grundlagen, successionsordningen, handlar om något annat. Den bestämmer vem som ska bli kung eller drottning efter den nuvarande. Ordet succession betyder arv av tronen, alltså vem som ärver kronan. I Sverige är statschefen kungen eller drottningen, och successionsordningen bestämmer alltså vem som ärver den rollen.

Tillsammans ger de fyra grundlagarna Sverige dess viktigaste regler: hur makten utövas, hur rätten att uttrycka åsikter skyddas och vem som är landets statschef.