Demokratins grundpelare

Förra lektionen etablerade att demokrati betyder folkstyre och att makten utgår från folket. För att det ska bli mer än en formulering behöver folket ett sätt att visa sin vilja. Mekanismen är val, och hur valen är utformade bildar demokratins första grundpelare.

Fria val har en klar definition som täcker två delar. För det första har alla personer som har rätt att rösta en röst var. Kortformen lyder: en person, en röst. För det andra kan alla uttrycka sina åsikter utan hot eller tvång. Ingen ska alltså behöva hålla tyst eller låtsas tänka annat än de gör, av rädsla för konsekvenser.

De två delarna hänger ihop. När varje person äger exakt en röst, och ingen hamnar under press, blir valet fritt. Friheten gäller alltså både vad man röstar på och hur man får tala om sina tankar.

Till de fria valen hör ytterligare två egenskaper som brukar nämnas samtidigt. Den första är att valen ska vara hemliga. Hemliga val betyder att ingen behöver avslöja hur de röstar. Syftet är att slippa uppge sitt val för andra: den som röstar behöver inte redovisa för omgivningen vilken linje hen stödjer.

Den andra egenskapen gäller deltagandet. Man har inte enbart rätt att rösta: man har också rätt att inte delta i valet. Att avstå är också ett val, och det valet är lika legitimt som att lägga en röst.

Skilj därför mellan två frågor i valsituationen. Hur man röstar är hemligt. Om man röstar överhuvudtaget är fritt att bestämma själv. Tillsammans skyddar de båda reglerna väljarens privata övertydning av sin egen vilja.

Nästa grundpelare har ett eget namn: yttrandefriheten. Alla har yttrandefrihet. Det betyder rätten att skriva och säga vad man tycker. Friheten omfattar alltså både det uttalade ordet och det nedskrivna.

Yttrandefriheten passar naturligt ihop med det som sagts tidigare. Medborgarna ska kunna välja mellan flera politiska alternativ, och för att det ska vara möjligt behöver olika idéer kunna sägas högt och skrivas ned. Rätten att uttrycka sig är därför en nödvändig del av helheten som gör folkstyret verkligt.

Notera samtidigt kopplingen till de fria valen. Där framhölls att åsikter får framföras utan hot eller tvång. Yttrandefriheten namnger just den friheten och ger den en självständig plats bland demokratins grunder.

Den tredje grundpelaren rör lagarna. Formuleringen är den samma som tidigare: lagarna i en demokrati gäller för alla i Sverige. Betoningen på alla är central. Regelverket omfattar hela befolkningen, utan undantag, annars vore lagarna inte lagar för alla.

Pelaren blir konkret genom principen om rättssäkerhet. Rättssäkerhet betyder att ingen får dömas utan en rättvis rättegång. Straff kan alldrig utfärdas direkt på basis av påståenden: en rättvis rättegång behöver ske först. Principen rymmer alltså att-domprocessens beslut krävs före ett domslut.